Om yttrandefrihet

Jag har tittat på några klipp på internet angående yttrandefrihet, tystade journalister och farlig rapportering. Så nu tänkte jag reflektera och analysera om detta och se vad jag kan komma fram till.  Sverige har sedan 1766 haft en lag som garanterar yttrandefrihet och enligt lag får varje medborgare yttra sig fritt i tal,skrift eller bild men även på annat sätt för att meddela upplysningar och uttrycka sina tankar, känslor och åsikter.

Yttrandefriheten är indelade i tre olika ”kanaler”
1. Där yttrandena framförs muntligt och inte bevaras.

2 Sådana där yttrandena också är mutliga men kan bevaras och spridas genom ett tekniskt instrument.

3 Sådana där yttrandena uttrycks i text eller bilder.

Jag själv tycker att det är helt fantastiskt att Sverige har yttrandefrihet. Än så länge har yttrandefriheten i Sverige fått några större negativa svar så därför tycker jag än så länge att det är väldigt bra att det finns.

Det jag tycker är sjukt det är när jag läste om journalisten Dawit Isaak, han är en svensk/eritriansk journalist. Han åkte till Eritrea för att starta en fri tidning för att ”lyfta fram” demokratin i landet. Detta var inte okej för Eritreas myndigheter, så år 2001 beslutade dem sig för att fängsla Dawit och många andra journalister. Dawit sitter FORTFARANDE fängslad och man vet knappt om han lever längre då det var några år sedan man sist fick ett livstecken. Jag tycker det är så fruktansvärt hur dem bara kan göra så. Att låta en man som stått upp för sina och många andras åsikter, straffas i så otroligt många år. Det är inte okej. Det ska enligt mig inte finnas så mycket hemligheter i länder, medborgare har rätt att få veta, rätt att få ta del av andras och dela sina egna åsikter och tankar.  Jag tycker det är så fascinerande att se videos och läsa texter om Dawit Isaak, han är en så stor förebild för så många människor idag. I mina ögon är han en otroligt modig man, man kan ju tänka sig att han redan sen dag 1 då han beslutade sig för att åka till Eritrea och göra detta, tänkte på konsekvenserna, men jag tror knappast han trodde att det skulle leda till detta. Men trots konsekvenserna så valde han att ta den stora risken, som senare förändrade hela hans liv. Det fascinerar mig hur människor kan brinna så mycket för något så dem offrar sina liv för det.

Visst kan man se det som hänt honom som något väldigt negativt, men samtidigt tror jag att tack vare att detta hände, så har det väckt mycket debuter och uppmärksamhet när det gäller yttrandefrihet.

Jag såg även ett klipp om två andra svenska journalister som heter Martin och Johan.  Dem killarna greps i Etiopien sommaren 2011. Killarna blev straffade och dömda till elva års fängelse, men frisläpptes efter 14 månader. Denna händelse väckte också mycket uppmärksamhet och många starka reaktioner, men dessa två killar hade turen att få komma tillbaka hem till Sverige. Dawit Isaak däremot, han är fortfarande fängslad någonstans i Eritrea.

Man kan fråga sig många frågor när man hör om dessa händelser. Min första tanke är hur modiga dessa människor är, för jag skulle aldrig våga åka till ett land som jag vet inte har den yttrandefriheten som vi har i Sverige och ta riskerna att hamna i fängelse resten av livet och aldrig mer få komma hem till Sverige igen.

Det jag tror är bra med att ha yttrandefrihet är att eftersom människor kan yttra sig om sina åsikter och tankar så kommer saker och ting ut i samhället och tack vare det kan man ha debuter, diskussioner och se till att lösa saker och ting som människor ser som ett problem i samhället. Är det istället så att man inte har någon yttrandefrihet, så tror jag att alla människors känslor, åsikter och tankar ligger och pressas i en liten låda och när detta blir för mycket så tror jag att denna ”lilla låda” exploderar och det kan leda till dåliga saker.

Att dessa svenska journalister gjorde dessa jobb trots dem stora riskerna tycker jag är väldigt fascinerande. En del av mig tänker ”Vad dumma dem är som gjorde så” Men samtidigt tänker jag att, jag inte kan tänka så om människor som dem. Det är människor som var beredda att ta risker för att få fram sanningen och det ska dem få beröm för. Det är inte många som skulle våga göra jobb som dem gjorde. Jag skulle tex aldrig våga åka till ett främmande land och riskera att bli fängslad, aldrig. Den största risken jag skulle kunna ta är väll ett böter eller ett hot, men inte mer än så. Då skulle jag inte tycka att det var värt det längre. Är ett jobb, värt hela mitt liv? Är det värt att riskera att aldrig mer få se min familj? Nej. För mig är det enkelt att svara nej på dessa frågor. Men är man en journalist som brinner för det så är det nog en sak man kanske överväger, men trots det så tror jag att det är få journalister som vågar sig på liknande jobb efter dem vet vad som har hänt våra svenska journalister.

Jag hoppas på att fler länder kommer skaffa yttrandefrihet, det leder till ett land med demokrati. Det leder till liv och utveckling för både just det landet men även hela världen. Jag tycker att allas röster ska få bli hörda.

Hur får man många likes?

Ja, hur får man egentligen många likes på en bild man laddar upp på instagram? Och har det blivit lite utav en tävling? Jag tycker nästan det. För att jag ska trycka på like så krävs inte så mycket, det krävs bara att bilden är på någonting jag tycker om. Och så tror jag det är för alla. Det kan vara en fin bild på en vän, en god maträtt, godis upplagt i en snygg skål, träning, magrutor, glass med chokladtopping, en fräsch smoothie osv osv. Listan kan bli hur lång som helst. Men jag tror att i grund och botten så gillar vi bilder på något vi tycker om. Sen finns det såklart saker som ger en fler likes. Och det tror jag är: Effekt och ljus 1.Ett bra ljus på bilden och en effekt på det kan göra så mycket, det kan få hela känslan till bilden att bli bättre. Ser vi en bild med bra kvalite, ljus och en snygg effekt så stannar vi oftast till och trycker like. 2. "Hashtags" Ja, dem berömda hashtagsen. Är det bara jag som tröttnat på dessa? #InstaHot #Instagirl #InstaDaily #InstaBeutiful #TBT osv osv... alla dessa hashtags skriver man för att få likes. Och ja, det fungerar uppenbarligen. Men hur kul är det med en massa likes från konstiga konton runt om i världen? Som du inte ens känner? Jag personligen tycker att det är mycket roligare när det är personliga följare till mig och människor som jag känner som gillar mina bilder. Men hashtags-"hetsen" växer så antagligen fungerar det. 3. Trendiga grejer Att lägga upp bilder på grejer som är inne just nu tror jag är bra om man vill ha många likes. Tex nu är det mycket om träning, nyttig mat, dieter osv överallt på media. Därför tror jag att om man tex lägger upp en bild på ett par snygga nya springskor i en färglad färg så får man många likes. För springskor är kopplat till träning och träning är inne nu - Därför trycker vi like. 4. Desperat Enligt mig är man lite väl desperat om man så gärna vill ha många likes så man tex gillar ALLT bara för att få likes, och komenterar tex kändisars bilder med "FOLLOW ME I FOLLOW BACK" .....Please? Är det såååå viktigt? Aa..det har blivit det. Varför vill vi ha likes? Jag tro vi vill ha likes på våra bilder för att känna oss bekräftade. Lägger vi upp en "selfie" (bild på sig själv) så lägger man upp den för man tycker den är fin. Om man sen får många likes och komentarer så blir man bekräftad. Man känner att folk tycker att man är fin/snygg - och vem tycker inte om den känslan? Ganska många iallfall..

Min like-raket

Denhär bilden tog jag dagen efter nyårsafton. På bilden är det nygräddad pizza som jag slizade upp och la på en skärbräda, dem såg så sjukt goda ut och därför var jag tvungen att ta en bild på dem. Jag laddade upp den på instagram och la på en effekt som gjorde så dem såg ÄNNU godare ut. Och bilden fick många likes, och jag tror att en av anledningarna var eftersom att det var dagen efter nyårsdagen och det är en dag då väldigt många är bakfulla, och sugna på onyttig mat. Jag tror likes handlar om rätt tillfälle. Det gäller att pricka in rätt tillfälle med rätt bild. Lägger man upp bild på en god drink tror jag den får fler likes på en fredagskväll än på en söndagskväll. Och lägger man upp en bild på en kladdkaka på eftermiddagen/kvällen tror jag den får fler likes än om man lägger upp den tidigt på morgonen. Dessutom har jag märkt att bilder på god mat alltid går hem. Vi människor älskar god mat, och när vi ser en bild på mat som dessutom ser väldigt suktande ut, så kan vi nästan inte låta bli att trycka like. För vem gillar inte god mat?

Grupparbetet- Unga på nätet

Vi hade en redovisning om Unga på nätet. Det jag lärde mig när jag granskade på internet var mycket om vad "The anonymous", som jag inte hade en aning om vad det var innan! Jag lärde mig att dem hackar sig in på det "hemliga" på internet, för att få fram information som inte visas i media, men som dem tycker vi människor borde få reda på. Dem menar att media inte visar hur saker och ting EGENTLIGEN ser ut i verkligheten. Det tyckte jag var riktigt intressant! Jag hade hört talas om "The anonymous" tidigare men inte förstått vad det betydde. Det som var intressant med våran inriktning (-och några andra grupper) var att jag insåg hur beroende vi verkligen är av internet. Det slog mig verkligen att jag inte kan leva utan internet, eller kan kan jag väll. Men det skulle bli otroligt jobbigt. Det var bra att man tog upp att sociala medier även har positivt inflytande på oss, inte bara negativt. Det var dock lite tråkigt att så många grupper valde samma ämne, även vi - "Unga på nätet" Därför tyckte jag att Bartosz och Ziads redovisning var väldigt intressant eftersom den stack ut från vad resten av klassen gjorde. Jag hade ingen aning om vad Knock out game var innan dem hade sin redovisning. Tycker att det är helt sjukt att ungdommar går runt och knockar främlingar? Helt sjukt vad sociala medier, tv, dator, spel osv kan påverka oss människor. Jag tycker att samarbetet i våran grupp fungerade jättebra!Jag jobbade med med Madde, Emma och Tess. Vi delade upp arbetet och planerade hur vi skulle göra redovisningen. Vi tog en varsin "punkt" så fick var och en hitta fakta, sedan läste vi varandras arbeten och såg till så allting passade ihop. Sedan gjorde vi en powerpoint tillsammans! Det gick jättebra tycker jag!

Kommunikation

Frågor för samtliga: 1. Förklara kortfattat vad kommunikation innebär? Det är ett utbyte av tankar och idéer mellan människor för att uppnå förståelse. 2. Vad innebär då mediekommunikation? Det är när vi får kommunikation via media, som via reklam, tv, media, tidningar och internet. Med reklam är det då vi ser pauser mellan program på tv, eller när vi går på stan, sitter på tunnelbanan finns reklamen överallt, vart man än kollar så ser man reklam. Den finns även överallt även på internet. När vi kollar på nyheterna får vi oftas envägskommunikation. 3. Hur kommunicerar vi? Detta kan delas upp i tre kategorier? Vi kommunicerar med tal, skrift och kroppspråk. 4. Förklara följande begrepp: Intrapersonell och Interpersonell kommunikation, gruppkommunikation, samt masskommunikation? Masskommunikation - då du läser en tidning eller lyssnar på radio. Gruppkommunikation - när det kommer till internet finns det olika modeller, de vanligaste är diskussionsforum, chatt eller via mejl. Intrapersonell kommunikation - då du kommunicerar med dig själv, t.ex skriva en inköpslista Interpersonell kommunikation - det är kommunikation mellan två människor, t.ex då du samtalar med en vän. 5. Förklara skillnaden mellan envägs- och tvåvägskommunikation? Envägskommunikation är då vi exempel tittar på tv och lyssnar på nyheterna, då kan du inte prata tillbaka. Medan om du är med i exempel ett debatt program så kan du tycka till och få ut ditt budskap. Det är då tvåvägskommunikation då du kan svara och säga tillbaka. 6. Ge några exempel på störningar (eller brus som jag kallade det) i kommunikationen mellan sändare och mottagare.? Brus är när någonting stör i kommunikationen, tex att jag håller ett föredrag och någon i klassen pratar samtidigt. 7. Vad kan sändaren tänka/förbereda sig för då denne vill kommunicera ett budskap? Ge exempel? När det kommer till att förbereda sig och framföra sitt budskap så kan folk alltid reagera olika beroende på vad du säger och hur du framför det. Säger man något till folk som inte håller mer dig om saken, så är det svårt att få dem att lyssna. Därför är det bra att försöka få fram budskap på två olika sätt med kanske flera synvinklar än sin egen. 8. Beskriv Maslows behovshierark? Behovshierarki är en modell för hur människor prioriterar sina behov. Maslow gjorde en behovstrappa i 5 steg. Man måste tillfredställa de första stegen innan de högre stegen blir viktiga för själva personen. 1. Fysiologiskabehov 2. Trygghetsbehov 3. Behov av kärlek och gemenskap 4. Behov av uppskattning 5. Behov av själförverkligande Maslow menar att det finns massa olika behov men att vi (individen) prioriterar något av dem. Egentligen, från början hör psykologin in på reklam. Det var faktiskt Watson som grundade själva reklamtänkandet. Då han inte kunde fortsätta som professor på universitet började han med att jobba inom reklam. Hans förra arbete hjälpte honom mycket då han kunde mycjet om människan och hur vi tänkte. Han kunde använda sina kunskaper inom psykologin. Det kunde man sedan ta till nytta av. En som fortsatte lite med hans forskning var Abraham H. Maslow, även fast han gjorde egna studier. Han skapade behovshierarki eller kanske mest känd som behovstrappan. När det kommer till alla reklam så påverkas vi enkelt, då vi ser den varje dag. Det blir ännu mera påverkning då vi ser den ofta.Själva sfytet med reklamerna är att vi ska bli sugna för att köpa vad det än handlar om.

Uppgift 2

Vad tycker du generellt om avsnittet? Vad berättas? Vad berättas inte?
Jag tycker avsnittet var jättebra. Det var upplagt på ett sätt som gjorde det sjukt intressant att fortsätta titta och lyssna. Musse åkte till en gymnasieskola i Södertälje där "svennarna" och "blattarna" är uppdelade i två olika delar, enda ställer dem möts på är i matsalen. Och där är dem inte vänner utan lite mer som fiender. En sak som inte berättades var rektorns tankar, jag skulle viljat veta hur skolan tänkte när dem delade upp skolan. Det är så man skapar klasskillnader och fördomar.

Finns det någon vinkling? På vilket sätt? Vem eller vilka är avsnittet riktat till tror du, dvs vilka
är målgruppen?
Jag tror egentligen att programmet är riktat åt alla, för att alla ska ta del av det och för att väcka känslor och tankar hos alla hemma i sofforna. Men om jag skulle säga en målgrupp skulle jag nog säga gymnasieelever. Just detta avsnittet så är dem ju i just en gymnasieskola där eleverna blir intervjuvade. Så ja, ungdomar tror jag detta riktar sig åt.

På vilket sätt framställs National demokraten Marc Abrahamsson i detta inslag?
Finns det någon vinkling? På vilket sätt? På vilket sätt framställs National demokraten Marc Abrahamsson i detta inslag? Vilka skillnader uppfattade du i jämförelse med "Dom kallar oss svennejävlar" när det kommer till hur Abrahamsson porträtteras?
Han framstår helt klart som en rasist. Han säger att han vill att dem ska minska invandringen i Södertälje, okej visst. Det skulle även en Mohammed kunna säga och då skulle han inte vara en rasist.Så jag tror att det är för att Marc är svensk som han ses som en rasist. Men fortfarande så finns andra sätt att stoppa rasism,omvänd rasism, klasskillnader osv. Att blanda "svennar" och "blattar" i gymnasieskolan i Södertälje tror jag skulle göra så allt blev bättre.
Annars är det som om skolan talar om för elverna att det är "vi" och "dom" och där blir det ju fel.
Jag tror att det som behövs är grymma lärare redan i lågstadiet,dagis, förskolan, som lär människor redan som BARN att alla är lika mycket värda och att alla är MÄNNISKOR. Jag tycker förebilder, komiker och sånna som tex Musse och Doreen borde gå ut i skolor och föreläsa om rasism. Ungdomar och barn behöver lära sig, för allting handlar om fördomar. Och fördomar är brist på kunskap om det främmande, vi vet inte, därför dömer vi, när vi dömer blir vi rädda för det främmande och tar därför avstånd från det. Där växer klasskillnaderna och rasism upp.

SVT BABEL

Vi var på studiebesök på SVT och tittade på Babel.
Det var 4 kameror som användes, vad jag såg. De rollerna jag såg i studion var en tekniker, en ljussättare, en sminkös, kameramän, studioman och programledare. Jag har ingen aning om hur många lampor som användes för hela taket i studion var full utav lampor. Färgerna och känslan i studion var väldigt mysig och färgerna var dämpade. Det var helbilder och halvbilder dem använde sig mest utav. Även närbilder på de personerna som pratade. Innan programmet började spelas in så informerade studiomannen oss i publiken om vart nödutgångar finns. Sedan kom en kvinna och berättade om programmets innehåll.
Förutom att applådera när det var dags så var inte vi i publiken delaktiga i programmet, vilket var väldigt tråkigt. Jag tycker programmet var oerhört tråkigt, men det kan ju bero på att innehållet i programmet just denna gång var extra tråkigt och ointressant om man inte är intresserad av litteratur. Jag tycker detta program riktar sig åt kultur/litteraturintresserade människor och ca 40+. Annars var programmet bra ihopklippt, SVT är ju proffs på sånt. Men jag fann ingen inspiration alls i detta studiebesök, tyvärr..