Kommunikation

Frågor för samtliga: 1. Förklara kortfattat vad kommunikation innebär? Det är ett utbyte av tankar och idéer mellan människor för att uppnå förståelse. 2. Vad innebär då mediekommunikation? Det är när vi får kommunikation via media, som via reklam, tv, media, tidningar och internet. Med reklam är det då vi ser pauser mellan program på tv, eller när vi går på stan, sitter på tunnelbanan finns reklamen överallt, vart man än kollar så ser man reklam. Den finns även överallt även på internet. När vi kollar på nyheterna får vi oftas envägskommunikation. 3. Hur kommunicerar vi? Detta kan delas upp i tre kategorier? Vi kommunicerar med tal, skrift och kroppspråk. 4. Förklara följande begrepp: Intrapersonell och Interpersonell kommunikation, gruppkommunikation, samt masskommunikation? Masskommunikation - då du läser en tidning eller lyssnar på radio. Gruppkommunikation - när det kommer till internet finns det olika modeller, de vanligaste är diskussionsforum, chatt eller via mejl. Intrapersonell kommunikation - då du kommunicerar med dig själv, t.ex skriva en inköpslista Interpersonell kommunikation - det är kommunikation mellan två människor, t.ex då du samtalar med en vän. 5. Förklara skillnaden mellan envägs- och tvåvägskommunikation? Envägskommunikation är då vi exempel tittar på tv och lyssnar på nyheterna, då kan du inte prata tillbaka. Medan om du är med i exempel ett debatt program så kan du tycka till och få ut ditt budskap. Det är då tvåvägskommunikation då du kan svara och säga tillbaka. 6. Ge några exempel på störningar (eller brus som jag kallade det) i kommunikationen mellan sändare och mottagare.? Brus är när någonting stör i kommunikationen, tex att jag håller ett föredrag och någon i klassen pratar samtidigt. 7. Vad kan sändaren tänka/förbereda sig för då denne vill kommunicera ett budskap? Ge exempel? När det kommer till att förbereda sig och framföra sitt budskap så kan folk alltid reagera olika beroende på vad du säger och hur du framför det. Säger man något till folk som inte håller mer dig om saken, så är det svårt att få dem att lyssna. Därför är det bra att försöka få fram budskap på två olika sätt med kanske flera synvinklar än sin egen. 8. Beskriv Maslows behovshierark? Behovshierarki är en modell för hur människor prioriterar sina behov. Maslow gjorde en behovstrappa i 5 steg. Man måste tillfredställa de första stegen innan de högre stegen blir viktiga för själva personen. 1. Fysiologiskabehov 2. Trygghetsbehov 3. Behov av kärlek och gemenskap 4. Behov av uppskattning 5. Behov av själförverkligande Maslow menar att det finns massa olika behov men att vi (individen) prioriterar något av dem. Egentligen, från början hör psykologin in på reklam. Det var faktiskt Watson som grundade själva reklamtänkandet. Då han inte kunde fortsätta som professor på universitet började han med att jobba inom reklam. Hans förra arbete hjälpte honom mycket då han kunde mycjet om människan och hur vi tänkte. Han kunde använda sina kunskaper inom psykologin. Det kunde man sedan ta till nytta av. En som fortsatte lite med hans forskning var Abraham H. Maslow, även fast han gjorde egna studier. Han skapade behovshierarki eller kanske mest känd som behovstrappan. När det kommer till alla reklam så påverkas vi enkelt, då vi ser den varje dag. Det blir ännu mera påverkning då vi ser den ofta.Själva sfytet med reklamerna är att vi ska bli sugna för att köpa vad det än handlar om.

Uppgift 2

Vad tycker du generellt om avsnittet? Vad berättas? Vad berättas inte?
Jag tycker avsnittet var jättebra. Det var upplagt på ett sätt som gjorde det sjukt intressant att fortsätta titta och lyssna. Musse åkte till en gymnasieskola i Södertälje där "svennarna" och "blattarna" är uppdelade i två olika delar, enda ställer dem möts på är i matsalen. Och där är dem inte vänner utan lite mer som fiender. En sak som inte berättades var rektorns tankar, jag skulle viljat veta hur skolan tänkte när dem delade upp skolan. Det är så man skapar klasskillnader och fördomar.

Finns det någon vinkling? På vilket sätt? Vem eller vilka är avsnittet riktat till tror du, dvs vilka
är målgruppen?
Jag tror egentligen att programmet är riktat åt alla, för att alla ska ta del av det och för att väcka känslor och tankar hos alla hemma i sofforna. Men om jag skulle säga en målgrupp skulle jag nog säga gymnasieelever. Just detta avsnittet så är dem ju i just en gymnasieskola där eleverna blir intervjuvade. Så ja, ungdomar tror jag detta riktar sig åt.

På vilket sätt framställs National demokraten Marc Abrahamsson i detta inslag?
Finns det någon vinkling? På vilket sätt? På vilket sätt framställs National demokraten Marc Abrahamsson i detta inslag? Vilka skillnader uppfattade du i jämförelse med "Dom kallar oss svennejävlar" när det kommer till hur Abrahamsson porträtteras?
Han framstår helt klart som en rasist. Han säger att han vill att dem ska minska invandringen i Södertälje, okej visst. Det skulle även en Mohammed kunna säga och då skulle han inte vara en rasist.Så jag tror att det är för att Marc är svensk som han ses som en rasist. Men fortfarande så finns andra sätt att stoppa rasism,omvänd rasism, klasskillnader osv. Att blanda "svennar" och "blattar" i gymnasieskolan i Södertälje tror jag skulle göra så allt blev bättre.
Annars är det som om skolan talar om för elverna att det är "vi" och "dom" och där blir det ju fel.
Jag tror att det som behövs är grymma lärare redan i lågstadiet,dagis, förskolan, som lär människor redan som BARN att alla är lika mycket värda och att alla är MÄNNISKOR. Jag tycker förebilder, komiker och sånna som tex Musse och Doreen borde gå ut i skolor och föreläsa om rasism. Ungdomar och barn behöver lära sig, för allting handlar om fördomar. Och fördomar är brist på kunskap om det främmande, vi vet inte, därför dömer vi, när vi dömer blir vi rädda för det främmande och tar därför avstånd från det. Där växer klasskillnaderna och rasism upp.

SVT BABEL

Vi var på studiebesök på SVT och tittade på Babel.
Det var 4 kameror som användes, vad jag såg. De rollerna jag såg i studion var en tekniker, en ljussättare, en sminkös, kameramän, studioman och programledare. Jag har ingen aning om hur många lampor som användes för hela taket i studion var full utav lampor. Färgerna och känslan i studion var väldigt mysig och färgerna var dämpade. Det var helbilder och halvbilder dem använde sig mest utav. Även närbilder på de personerna som pratade. Innan programmet började spelas in så informerade studiomannen oss i publiken om vart nödutgångar finns. Sedan kom en kvinna och berättade om programmets innehåll.
Förutom att applådera när det var dags så var inte vi i publiken delaktiga i programmet, vilket var väldigt tråkigt. Jag tycker programmet var oerhört tråkigt, men det kan ju bero på att innehållet i programmet just denna gång var extra tråkigt och ointressant om man inte är intresserad av litteratur. Jag tycker detta program riktar sig åt kultur/litteraturintresserade människor och ca 40+. Annars var programmet bra ihopklippt, SVT är ju proffs på sånt. Men jag fann ingen inspiration alls i detta studiebesök, tyvärr..

Svergies filmhistoria. / Mikaels Kurser

1. Jag har lärt mig att det är svårt att hitta BRA information, det är mycket onödig fakta så man måstr sitta och skrolla i dessa meterlånga texter för att hitta det viktiga. Har också lärt mig att vara mer försiktig med vart jag tar fakta och att all information man hittar på internet inte alltid stämmer överens med den riktiga faktan. Istället för att ta första bästa sida så kan man istället kolla runt lite och även jämnföra med studieboken och se vilken av sidorna som verkar ha bäst information.

2. Det mest intressanta med det våran grupp arbetade med var att få reda på mer om Svergies filmhistoria. Det är så lätt nuförtiden att bara sätta på en film, eller ladda ner en film direkt på datorn, hyra film hemma i soffan, men man tänker sällan på hur det verkligen började. Så det tyckte jag var intressant, att förstå bakgrunden till film.

3.Det mest intressanta med dem andra gruppernas presentationer var när dem visade bilder på gamla kameror eller filmer. Jag tycker iallfall att det blir så mycket roligare att lyssna på en redovisning när personerna som har den har mer att erbjuda än bara massa långt prat, det blir lätt att man tröttnar på att lyssna då. Jag tyckte vissa grupper pratade lite för länge.

4. Samarbetet i vår grupp fungerade jättebra eftersom vi är en grupp som brukar arbeta med varandra i andra ämnen. Vi samarbetar och kommer fram till ungefär vi vill ha det, sedan började vi söka på internet efter information om Sveriges filmhistoria. När vi hittat den viktigaste informationen började vi sätta ihop en Powerpoint där vi skrev stödord och la in bilder. Sedan delade vi upp informationen, så alla hade något att berätta om. Sen fick var och en fördjupa sig på sig egna "punkt". Vårat samarbete fungerade bra tycker jag och jag är nöjd med våran presentation.